Johan Petterson

Ett återkommande inslag i Johan Pettersons bildvärld är grodan, väntande färdig till språng. Det verkar inte vara grodan i sig som intresserar konstnären utan det kommande hoppet. Grodan blir en hoppets metafor, stiliserad och fryst i en avvaktande orörlig pose. Den påminner om en ”gnuggis” som inte riktigt kan införlivas i den djupverkan som finns i det bakomliggande sagolandskapet.

Färgerna är skruvade och högt uppdrivna. Kontrasten mellan den stiliserade grodformen och den mjukt pålagda bakgrunden understöds av den okonventionella färgbehandlingen. Konstnären leker lika vilt och fördomsfritt med oljefärgen som om han satt framför datorn och nyfiket utforskade alla de oändliga möjligheter som finns i Photoshop eller Painter. Bakgrunden tycks ha fått sig en släng av filtret ”gaussisk oskärpa”.

Konstnärens måleriska collageteknik, där han leker med olika skikt går igen i hela utställningen. I flera målningar väljer han dock att bryta mot ”datorestetiken” genom tydliga inslag av handtecknade och målade objekt och figurer. Han skapar därigenom intressanta nivåskillnader i bilderna av både teknisk och mental karaktär. I målningarnas titlar återkommer hoppet. (”Hopp & kärlek” är titeln på bilden ovan.) Det känns som om konstnären vill uppmuntra oss att hoppa mellan olika nivåer, i tankar och i upplevelser.